Fysikens lag

Text in Swedish only

En sak jag funderat på under längre tid handlar om sanningsbegreppet och rättvisa. Det är stora ord och skulle förmodligen kräva många hyllmeter av litteratur att reda ut, om det ens är möjligt. Komplexiteten hindrar ju trots detta inte att jag som lekman kan uttrycka några få tankar.

Förutsättningar versus Utfall

En vän till mig pratade om ordet rättvisa och vad det betyder. Vi fastnade i en diskussion om att det gärna förknippas med balans vad gäller tillgång till resurser, kanske tydligast illustrerat i ekonomiska termer, men det kan ju även gälla annat. Till exempel likhet inför lagen. Vi fann även att rättvisebegreppet lätt associeras med balanserat utfall, i motsats till balanserade förutsättningar. I vissa lägen kan jag förstå hur detta uppstår. Det är till exempel rimligt att säga, att alla personer i en grupp hungriga middagsgäster ska bli mätta. Vi vill att utfallet ska bli tillfredsställande för hela gruppen enligt en viss måttstock. Det är inte rättvist om en person proppar sig full medan resten av gänget får stå där och suga på tavelramarna.

Det är dock problematiskt att bara stirra på utfallet. Detta eftersom det förutsätter att personerna använder samma måttstock för en lyckad middag; att de är hungriga och blir tillfredsställda av att dämpa denna känsla. Men om nu inte alla i gruppen är intresserade av födointag. Svärmor lider kanske av lös mage och skulle inte under några omständigheter sörpla i sig av ärtsoppan. Din bror är kanske primärt närvarande av sociala skäl och bryr sig inte så mycket om maten. Din dotter har tänkt sig vidare för att träffa några vänner. I hennes ögon är en lyckad middag mer beroende av att hon fått ett bidrag från din plånbok än sältan i Janssons frestelsen. Är det så att middagens rättviseindex har störst potential om vi säger att vi ska ge gästerna förutsättningar för att äta sig mätta? sedan är det upp till var och en i sällskapet att göra vad han eller hon vill åt den saken.

Att titta på ingångsvägar och förutsättningar istället för utfall skapar i mångt och mycket en humanare miljö vill jag mena. På engelska betecknas detta ibland med begreppet equality of opportunity, till skillnad från equality of outcome. Med fokus på förutsättningar överlämnar vi till individerna att äga sina egna mål. Det är positivt. Och vi tvingar oss att se andra mäniskor utifrån deras förutsättningar och behov.

Åter till middagen. Vad vi som värdar kan göra är att bidra med ett antal förutsättningar som ligger inom ramen för typiska frågor som förväntas vara inom gästernas förväntan om en lyckad bjudning. Sedan överlämnar vi till var och en att förvalta sin egen process. Dessutom ställer detta direkt krav på de medverkande, att de bidrar med handling på individuell nivå, istället för att helt förlita sig på arrangörens insats. Det pekar väl på respekt för mångfald och frihet, eller? Så, för att komma till någon slags slutpunkt. Trots att vi kan betrakta ett rättvist utfall som sympatiskt och till och med lovvärt hamnar vi i ett läge där det i värsta fall utgör en tyrannisk eller auktoritär modell snarare än rättvis.

Ett exempel då utfallsfokus dock kan vara nödvändigt är vid överhängande livshotande situationer. I ett sådant läge är resultatet att spara en persons liv det centrala och man får göra avkall på andra aspekter. Att däremot använda sig av detta resonemang lättvindligt blir skadligt och hamnar snart i kategorin “ändamålet helgar medlen”. Exempel på detta kan ses i allt från Jakobinernas masslakt i revolutionernas Frankrike till könskvoterade bolagsstyrelser till rättsvidriga Basebolligor. Bara för att påvisa frågans spretighet.

Sanning i lagens namn

En annan frågeställning vi kan penetrera mer är sanningens natur. Inom juridiken pratar man gärna om rekvisit, det vill säga olika kriterier, för att en viss paragraf ska uppfyllas. Jag har inte mer än grundläggande juridisk skolning, men kan iallafall resonera något kring straffrättens klargörande i frågan. Till exempel innebär ett brott som stöld att det objektiva rekvisitet för en transaktion är uppfyllt. Något av ekonomiskt värde har förflyttat sig från en person till en annan och det har skett genom någon form av handling. Handlingen har dessutom skett olovligen. Vi kan säga att besittningen har fråntagits den rättmätiga innehavaren.

Vad vill jag då säga med all denna juridiska krimskrams. Jo, att juridiken (iallafall som jag känner den) i sin grundläggande form har en stark fysisk koppling, den stipulerar handling, och att den samtidigt växt ur de beteenden vi som människor uttryckt genom våra fysiska existens. Lagar är till stor del sprungna ur folkdjupet och det har format samhället, inte tvärt om så till vida att lagar uppstått och i sin tur format människors beteenden. Det kan såklart ifrågasättas, men nu ser vi till huvuddragen vill jag mena. Trots att juridiken är en långt gången form av språklig tradition så menar jag att den vilar på fysikens uttryck.

Sanningen och evolution

I samma riktning, av handling eller fysik som nära sanningen, tänker jag även på människans evolution. Vi är alla sprungna ur samma små mikrober för miljontals år sedan. Redan långt innan vi kunde kommunicera på något mer komplext sätt, långt före det talade språkets framväxt, agerade vi fysiskt. Agerade vi fel dog vi helt enkelt, agerade vi rätt så överlevde vi. Av alla möjligheter att agera så är mängden möjliga fysiska felsteg oändligt många fler än fåtalet som lett till våra förfäders överlevnad. Sanningsbegreppets fysiska grund kan knappast bli mer tydligt än så. Jag menar att det visar hur sanningsbegreppet är inbyggt i vår fysiska kärna och inte kan skiljas från den fysiska världen (vilken i och för sig tenderar att bli allt mer digital).

Sanning och tro

Ett tredje exempel på sanning och fysik handlar om religion. Jag kan inte uttala mig om andra samfund, men inom kristendomen handlar det i grunden om att leva efter sin tro. Det är den fysiska realiseringen av ens liv som gäller. Det räcker att vi till exempel ser till de tio budorden för att förstå hur centralt fysiska uttryck är inom kristendomen och att sanningsbegreppet ligger där någonstans. Intuitivt vet var och en av oss dessutom ofta vad som är rätt eller fel. Det känns i hela kroppen när man gör något som går emot ens inre rättesnöre. Det har var och en av oss upplevt mer än en gång. Det går inte att enkom tolka detta som en vetenskaplig fråga, den vetenskapliga metoden räcker helt enkelt inte till så vitt jag tolkar det.

Ja, som du förstår har jag nördigt grävt mig ner i detta kaninhål av idéer och koncept. I slutänden handlar det kanske om att vara ärlig mot sig själv och fördjupa sin förmåga attt möta andra personer. Förhoppningsvis kan det även bidra till din livsresa på något sätt.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: